Matsituationer & matlagning med små upptäckare!

Hur ser matsituationen ut hos er idag? Hur pass delaktiga är barnen egentligen? Hur ofta löser ni matlagningen med ”en tar barnen, den andra lagar maten”?

Många föräldrar kämpar med stressiga måltider, kinkiga barn och en massa kladd – men vad händer om vi ändrar vårt förhållningssätt och i stället ser matsituationerna som en chans för lärande och utveckling?

Idag vill jag ge er TRE nycklar för att ge era barn chansen att blomstra!

Till att börja med vill jag skicka med er ett citat, ett citat som gäller för ALLA situationer med era barn:

”Hjälp mig att göra det själv”

Nyckel 1 handlar om självständighet.

Att stärka barns självständighet handlar inte om att det ska vara bekvämt för oss, eller att vi helt utesluter närheten och den tryggheten som vi som föräldrar ger våra barn – det finns nämligen ingen som helst möjlighet för barnet att bli självständigt om det inte finns trygghet.

Men det är nödvändigt att våra barn blir självständiga, för hur ska de annars kunna möta resten av livet med trygghet och säkerhet?! Så hur kan vi ge barnen de absolut bästa förutsättningarna för livet, JO genom att ge dem möjligheter och låta dem träna och bygga sin självständighet.

Men varför är det så viktigt?

-         När barn får vara delaktiga i köket bygger de självförtroende, finmotorik och ansvarskänsla. Även språket och barnets ordförråd utvecklas.

-         Studier visar att barn som hjälper till i köket får bättre relation till mat och en större vilja att testa nya smaker.

Små förändringar, en förberedd miljö och vårt förhållningssätt kan leda till enorm utveckling hos barnet och mer harmoni i köket samt vid matbordet.

Saker som att ex låta våra 1–3 åringar hälla upp vatten i sitt eget glas, tvätta och dela vissa grönsaker, lägga upp på sin egen tallrik och duka bordet är några exempel på hur vi inkluderar de allra yngsta.

Att låta en 3–6 åring bre smör, skära grönsaker och röra runt i stekpannan är ytterligare exempel som främjar och stärker.

För att möta barnets behov, att göra precis så som vi gör, kan vi med fördel välja ett lågt skåp eller låda i köket som vi gör om till barnets. Alltså ett tillgängligt skåp där barnets tallrikar, bestick samt andra köksredskap ALLTID finns tillgängligt för det lilla barnet.

Att inte behöva BE en vuxen om hjälp stärker självkänslan enormt.

Och måltider är perfekta tillfällen att STÄRKA just det, barnets självständighet.

Nyckel två fokuserar på relationen, eller en trygg anknytning – eftersom måltider handlar om mer än mat.

Gemensamma måltider är avgörande för att bygga trygga, nära relationer. Att äta tillsammans handlar om så mycket mer än att äta samtidigt, för barnet är det en stund av trygghet, språklig utveckling, gemenskap och samhörighet för att bara nämna några viktiga komponenter.

Jesper Juul, en välkänd familjeterapeut och författare, betonar vikten av att se barn som kompetenta och LITA på deras förmåga, för att skapa en lugn atmosfär kring mat.

Hur är matsituationerna hos er just nu?

Change Image

• För det mesta kaotiska och fyllda med tjat
• Helt okej, men behöver/kan förbättras
• Alldeles för stökiga - HJÄLP!
• Vi äter inte ens tillsammans!

Även här finns det studier som visar att barn som äter tillsammans med vuxna har bättre sociala färdigheter och starkare självkänsla.

För att skapa en lugn och positiv måltidsstund:

-         Undvik tjat och tvång – fokusera på det sociala.

-         Lägg undan alla typer av skärmar och låt måltiden bli en viktig del av samvaron.

-         Inkludera barnen i samtalen, fråga om deras dag

 ” HUR har din dag varit?” ”Vad gjorde dig glad idag?” etc.

För att undvika maktkamper kring mat, vilket ofta uppstår tyvärr så kan vi ha med oss följande:

-         Aldrig tvinga barnet att äta – ge dem möjlighet att lyssna och förstå sin egen kropp. Inget barn svälter sig själv.

-         Låt barnet själv få lägga upp mat.

-         Uppmuntra nyfikenhet genom att låta dem smaka på olika saker, men utan press. Vi kan ex låta barnet få välja en ny grönsak eller frukt i affären för att öka nyfikenheten kring mat.

Den sista nyckeln handlar om rörelse och sensorisk stimulans.

De yngsta barnens hjärnor utvecklas som allra mest, när de använder händerna och utforskar med alla sina sinnen. Sensorisk stimulans i köket handlar om ex knåda, känna, smaka, ösa och hälla. Det stärker inte bara motoriken utan även barnets kognitiva utveckling.

Ett par enkla, konkreta tips, som främjar barnet är att tex:

-         Låta barnet blanda ingredienser eller knåda deg – det tränar både styrka & koordination.

-         Låt barnet få uppleva, med flera sinnen, olika typer av texturer, smaker & dofter. Här kan vi få in språklig utveckling då vi kan benämna allt och låta barnet försöka beskriva upplevelsen.

-         Hitta en balans mellan stillasittande och rörelse, genom att både låta barnet få duka bordet, hämta ingredienser eller bära ”tunga föremål” som ex en kökspall eller mjölpåse.

-         Erbjud alltid en tillgänglig pall i köket så att barnet kan nå bänken, vara delaktig och arbeta i rätt höjd med redskap anpassade för barnets lilla hand.

Så, självständighet, trygga relationer och sensorisk stimulans är te nycklar till att skapa positivare matsituationer och samtidigt främja barnet något enormt. Genom att inkludera barnen i köket bygger vi deras självkänsla, främjar deras utveckling och skapar minnesvärda stunder tillsammans. Kom ihåg, det är genom sina sinnen som barnen förstår världen!

Fundera på, vad kan ni börja med redan idag för att göra era måltider, eller matlagningen, mer utvecklande och harmonisk?

För tänk om VARJE måltid kunde få vara en stund av glädje, samtal, lärande och gemenskap – vilken enorm skillnad det skulle göra för våra barn? Och tro mig, jag VET att det är möjligt!

Låt oss tillsammans skapa bättre förutsättningar för våra barn & för oss själva i vårt föräldraskap!